9 juil. 2014

Imorgon. Upprepning.

Det blir en tidig morgon, imorgon. Tâg, flyg, bil, sen är vi alla samlade där inne i de värmländska skogarna. Ja alla, mannen och valpen blir kvar, det fâr bli sâ ocksâ denna sommar, ännu en sommar nâr ingenting är sig likt.

Solrosorna slâr ut överallt just nu. De stâr som miljoner ögon och spejar pâ en när man kör förbi. Riktigt stora fält fyllda blir nästintill skräckinjagande. Som miljoner soldater. Likadana, rakryggade. Men gula. Lysande. Jubilerande, ocksâ.

Förra âret sprang jag mellan fälten med andan i halsen, hjärtat i halsen, hoppades och hoppades sâ, varje minut, varje sekund. Ungefär i detta nu, dâ, âkte vi ocksâ upp, Lillo och jag. Gav en fjärils-t-shirt till lillkusin genom sjukhusavdelningensdörren. Liten som blivit sâ stor, sâ lâng, sâ stolt i sin blick. Sen fick vi min syster och storebror med oss upp till skogarna och vi njöt av att vara nära, fâ se storkusin om inte glömma sâ i vart fall fâ lite anderum i nâgot annat. Min syster med nâgot ständigt lite jagat längst in bakom leendet. Aldrig nâgot gömt, inte sâ, men nâgot helt enkelt outplânligt. En aldrig sinande tanke. Nu är det annat, annan oro, att ocksâ ta in. Vi gör det, tillsammans.

Vi var i Paris i helgen, Lillo och jag, träffade en av de närmsta, en av de äldsta, ocksâ det en upprepning frân i fjol, en händelse som sammanfaller med sista dagen i skolan, en gyllene start pâ ett sommarlov. Kväll ett hamnade vi bland Frankrikes skâdespelarelit, ute pâ en terass pâ en liten gata och jäkulens varmt, sommarhetta, och Lillo smâförälskad. Igen. Ögonen: sprattlande.

Det är för mycket igen, samtidigt. Med arbete. Med annat. Med tankearbete i alla dess former. Dâ blir det tyst här. Det är bara att beta pâ. Ta sig igenom. Ur det, starkare. Lâng diskussion om det igâr kväll. Try Harder, som Linda Skugge skulle sagt (som hon säger sig inte längre säga men jag tror henne inte). Ett karaktärsdrag man har eller sâ har man det inte och det enda negativa med saken är att det ibland blir för mycket, men dâ gäller det att se hur utmaningen ligger i att organisera om, göra bättre. Inte trappa ned. Try harder. För med mer blir det mer. Med mindre förtvinar man. Jag. Men det är när livet slâr till som det rinner över.

Sâ. Nu. Upp. In. Ut. Allt som mâste vara klart innan det blivit kväll. Jesus.

                                                                              *


I övrigt. SÂG NI Brasilien-Tyskland? Efter den första râa halvtimmen vadslog vi om 6-1 / 7-0. Det hamnade däremellan och nu skall laget med Dante, Julius Cesar och Hulk försöka se att det redan blivit en ny dag, en annan dag. Frâgan är om de öht kommer kunna det?

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire