10 nov. 2015

Musiken.

Alltsâ detta att välja musik.
Till sin mammas begravning.
Är dels en absurd aktivitet dâ overkligheten hela tiden kommer i kapp en.
MEN det hela blir inte enklare av att hon var en musikfantast. Och utövare. Man kan inte "bara ta en".
Och man kan heller inte ta dem alla för dâ blir det maratonkonsert.

Hursom - minnesanteckning till mig själv men också rekommendation till er:
Hoola Bandola band - Mikael Wiehe - minneskonsert över Afzelius. (Och inte fasen visste man att Skytte var en baddare både pâ tvärflöjt och trumpet? kolla ung 45.40 in - Rocksamba - en höjdare!).

Bitvis - absolut världsklass.


3 commentaires:

  1. Kära Helena, har sänt kondoleanser i mail-form, hoppas du sett och tagit emot dem.
    Jag älskar ju den där konserten.
    Bara ett litet tips: till Tobbes begravning för ett år sedan valde vi att växelköra de traditionella psalmerna med tre av hans musikstycken, först Leonard Cohen, sedan Johnny Cash (som kom att betyda mycket för honom efter hans första självmordsförsök) och slutligen Joakim Thåströms fina version av En spelmans jordafärd.
    Jag minns att förberedelserna var mycket svåra och förstår att det är så nu för er. Att begrava sin mamma har särskilt tyngd. Utan henne - och pappan - inget eget liv. Så för att undvika blindskären, varför inte ta något som ni vet att hon älskade och som därtill kan komma att betyda mycket för er som i sorg ska ta avsked av henne. Menar inte att låta förnumstig, det är bara en tanke som slår mig.
    Jag åt spenat idag och genast kom minnena av en död son. Det är sådant som blir symbolmättat, inte minst med minnena av en mamma. Jag uttrycker min starkaste medkänsla med dig och de dina. / Thomas

    RépondreSupprimer
  2. Käre Thomas,

    stort tack för både mail och kommentar. Jo, vi är inne pâ samma spâr som ni vad gäller musik och psalmer. Det tar sakta men säkert form, men mamma var sâ mycket musik att det helt enkelt är svârt att välja vad etc. Det är märkliga, intensiva dagar. Och mycket som gâr igen. Det blir tredje nära pâ tvâ âr. Vet ju att du vet vad jag talar om. Âterigen tack.

    RépondreSupprimer
  3. Helena, jag har varit borta (från bloggar, min digitala blick har varit annorstädes, inte av någon särskild anledning) och nu kommer jag och ser det här. Min djupa medkänsla.

    Vet du, min moster citerade just den underbara Hene-dikten, för bara någon månad sedan. Jag läser den och får tårar i ögonen.

    Att förbereda en begravning är både omöjligt och vackert.

    Men att behöva välja. En människa som var / är så mycket musik skulle motivera en minneskonsert, en akt som bara var musik.

    RépondreSupprimer