4 mai 2018

Minnesanteckningar

Milano - kvinnan som byter bord och väcker min medkänsla/igenkänning.
Kreta - bergen och det de gör med en. Fotvandring och biltur för samtalet.
Leila Slimani - hur hon skrev en nästan perfekt debutroman. Och en nästan perfekt idéroman.
Föräldraskapet - svårigheten att förstå och därigenom stötta när man inte är lika.
Houellebecqs senaste - latheten i analysen. Visionären som pga sin egen pessimism totalt missade optimisten Macron och därmed inte är visionär alls. Samt underskattar folket totalt (och därmed bortser från all realism och därmed skriver en saga utan mål).
Rebecca Solnit. Feminismen. Hur idén om ett nästa steg nu är nödvändig för att göra resten pertinent.
Den japanske 102-åriga läkarens närvaro i vardagen.

Aucun commentaire:

Enregistrer un commentaire