6 avr. 2014

Klougart, suite et fin

Var gâng jag slog upp boken slogs jag av att vad ovanligt det är att bli sâ tagen av en text sâ tydligt fokuserad pâ sprâket främst men här sker som en förtrollning. Klougart fâr en att gâ ned i tempo - därav valet av promenad i snömodd, tidigare. Det handlar inte om "sprâk före handling" (vilket, ofta, tycks sluta i oläslig prestationsângest) - det handlar om poem pâ poem, dikt pâ dikt, meningar som ringlar vidare och slukar en, fâr en att lângsamt börja andas mer lângsamt. Annorlunda upplevese. Golvet brinner av solljus, flammande av kornas ben, som fâr skuggor att sträcka sig i panik över stallgolvet. Fâ klarar helt enkelt av det.




Det är kanske mest av allt att vâga lâta bli att vilja berätta berättelser. Fint.

2 commentaires:

  1. Helt övertygande skitbra. Även om jag inte direkt håller med om programförklaringen. Jag tror hon/författaren är bättre än den. Som vanligt.

    RépondreSupprimer
  2. Ja det är verkligen det. Programförklaringen - du menar sista utdraget? Jo, och det är faktiskt romanfiguren som talar om skrivandet här, vilket väl fâr sägas avta dess vikt (som varandes författarens absoluta âsikt!). Rekommenderas varmt - och minns ej men tror du läser pâ danska? isâfall har du ju mjlght att läsa alla hennes 3 romaner, hittills är tyvärr endast denna översatt till svenska (samtliga 3 nominerade till litterära priser, inte illa).

    RépondreSupprimer