28 oct. 2012

Torkar fundersamt mina târar.

Efter nedan funderade jag under kvällen vidare. Vi ser just nu Sopranos alla säsonger pâ raken och just de senaste avsnitten har handlat om hur grabbarna med den katolska kyrkan i ryggen mördar den kollega som vanärat (maffia)familjen endast genom faktum att han (hemligen) varit homosexuell.

"Kyrkan förkastar sâdana som honom"; vi har helt enkelt inget val.

Vi har vänner som gjort detsamma. Eller som, "trots deras katolska tro", accepterat att umgâs med andra vänner som med tiden visat sig vara homosexuella "men om vilka de självklart aldrig lämnar hoppet pâ att de en dag blir botade".

6 commentaires:

  1. Då är det kanske något annorlunda och tolerantare med katolska kyrkan i Sverige; dit hör både Mark Levengood och Birgitta Stenberg. Har ingen känsla av att någon försöker göra om dem. Det hade man säkert, i så fall, fått höra talas om. Ljudligen.

    RépondreSupprimer
  2. Sant. Och den katolska kyrkan har mânga "varianter" - dock lyder alla under pâven som vi alla vet var han stâr.

    RépondreSupprimer
  3. Förresten. Just om detta. När vi för nâgra âr sedan var pâ lângresa i Mexiko fick jag mig en verklig funderare pâ just vad man väljer att stâ för om man stöttar en kyrka som är lika rigid som pâvens. När du ser fattiga kvinnor släpa pâ sju barn, och pâ insidan katedralen ser absoluta lögnaktigheter vad gäller, exempelvis, en "nio mânaders tavla med hur ett barn blir till". Där en-veckas-fostret är en perfekt liten bebis, endast neddragen i storlek, för att ytterligare förtydliga brottet det vore med abort, det hela under tavlan där pâven signerat ett annat dokument frân när han var där sist. Etc etc. För att inte ens nämna hur kondomer i ett aidsdrabbat Afrika av samma kyrka är avvisat som kriminellt. Det vill säga, kan man verkligen i dagens värld välja att se mellan fingrarna pâ vissa grundlagar, verkligen? En del kan, jag kan inte. Birgitta Stenberg eller ej. En debatt man orkar ta, eller inte.

    RépondreSupprimer
  4. Jag stöttar ingen kyrka med medeltida inslag. Jag bara nämnde att Stenberg och Levengood tydligen känner sig hemma där trots sin läggning - och på trots av allt det du skriver, som är Helt Riktigt.

    Det finns röda präster som trotsar påven, och det finns feminister som gör det, utan att vilja lämna kyrkan. Det är bara så. Jag antar att man kan kämpa inom någonting för att förändra det, politiskt eller andra samfund. Godkväll ; )

    RépondreSupprimer
  5. Och bara för att tillägga för tilläggets skull (även om jag egentligen inte tror det är nödvändigt) - men bara sâ vi förstâr varandra rätt: jag "pekade" inte pâ dig med min kommentar. Och även ditt tillägg är självklart sant (att man kan vilja förändra inom ett samfund - men för egen del inser jag bara att jag inte skulle kunna stâ "halvt" för ett samfund med liknande stândpunkter. Och egentligen tycker jag det är mkt förvânansvärt att en Levengood känner sig hemma där. Eller kanske inte. Sorgligt kanske snarare, beroende hur man ser pâ det!). Godkväll till dig med!

    RépondreSupprimer
  6. Jag säger som Brendan Behan: Im an elapsed catholic.

    Och dessutom en som har svårt att gå i god för något enda parti.

    Så att...skål för oberoendet!

    RépondreSupprimer