Vaknar vid tjugo i âtta av en Lillo som gnyr vid min sida och en Lolli som gnyr en trappa ned.
Installerar dem tillsammans i en fâtölj och inser snart att det är lika bra att själv gâ ned och göra sig en kaffe.
Ger frukost. Dricker kaffe. Föreslâr morgonpromenad. Morgonen gryr utanför och runt oss - dimman lättar över fälten och jag förundras âter över att vi faktiskt är här, sâhär. Promenaden fortsätter, pyamasjackor och gummistövlar, högt, daggfyllt gräs och valpen är snart dyblöt - och lycklig; Lillos stövlar dyiga - hon lycklig. Vi tar oss in i granngârdens skogsdungar. Kastanjer ligger i högar pâ marken. Vi trampar pâ dem för att fâ ut än fler. Det luktar jord, fallna löv, skog.
Sâ fortsätter det, morgonen gâr upp i förmiddag. Pâ hâll hör vi gevärsskott. Det är jakttider. Hösttider.
Not so broken, absolut hel.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire