Annat värt att notera

Har upptäckt Sylvain Bourmeau's samtal med div. författare - Lettres étrangères - och det med Enrique Vilas-Matas frân Brons litteraturfestival är fantastiskt. Efter inledande trettio minuter hamnar EV-M i högform och jäklar vilken humor.

En annan som befinner sig i högform är herr Passouline när han skriver om herr Starobinski. L'usage de la beauté, bara det, bara rubriken. Detta genom att hedra Yves Bonnefoi genom att âteranknyta till dennes närmsta vänner.

Detta att man fâr en fjärde pocket när man köper tre är en fin present som jag alltid glömmer, sâ man fâr springa och leta upp den där sista man bara höll i. Älskar att åka hem med väskorna alldeles för tunga pga böcker. Återkommer om inköp. Kanske.

Maken inväntade oss som vanligt som till idag, dvs en dag för tidigt. Han lider av ett slags stress-symptom som gör att han alltid tror att han är försenad och aldrig är det (alternativt kommer till flygplatsen fyra timmar före avgång etc). En annan, undertecknad, lider av ett annat som gör att hon alltid ÄR försenad och kommer till flygplatsen fem minuter innan avgång (nej, det var förr i tiden, nu för tiden kommer jag alltid perfekt i tid men hatar att ha tid över och kommer ALDRIG för tidigt).
Sâ nu vet ni det. Och därmed kan ni ju fundera över vilka gnistor som därmed ibland kan uppstå när dessa tu tillsammans resa ska.

Och sen glömde jag ju helt gårdagens upptäckt: Lina Wolff kommer med ny roman! Hurra.
Vad mycket duktiga kvinnliga författare Sverige just nu har. Lina Wolff: en storfavorit.

Nu ska jag upp till graven och säga hej till mamma. Ni hör ju. Det är tur man har galghumor, annars överlever man inte detta livet.

Sverigeturen

Är i Sverige för att hämta hem Lillo som varit hos morfar i en vecka. En helg i Värmland och mitt hjärta är pâ plats. En sommar utan skog under fötterna är en sommar det fattas något för.

Att det var lite grått gjorde ingenting och kantareller fick vi. Och själv började jag drömma om tre veckors tystnad i oktober i stugan med granarna som enda sällskap.

Sunne är en märklig plats pâ jorden. Faktum att flertalet storheter kommit därifrån gör att det vilar ett kulturarv där, bland Ica och Coop - och ett fantastiskt bibliotek, ursnyggt, toppmodernt, mitt i. Kulturvecka nu i veckan, självklart i mycket runt Selma Lagerlöf.
Och de har en mycket trevlig bok- och pappershandel där vi under uppväxtens somrar botaniserade bland färgpennor och luktsuddin. Nu fick jag med mig en läsdagbok alldeles gratis till Lillo. Läsning, finna sätt att trigga den. Dagens föräldrars funderingar.

Imorgon far vi hem. Och jag är glad och stolt över oss alla. Att mina nära och kära här står upp efter senaste ârens förluster. Att vi talar om det. Att alla kämpar pâ var och en pâ sitt sätt. Och att Lillo har sin svenskhet som en självklarhet mitt i det franska. Att höra "jamen det här var väl väl sâ mycket". "Nu ska jag visa minecraft för gammelmorfar (91)". Eller "sjung den där "kalla den himlajorden eller hur var det", men herregud tänk om jag skulle vara med pâ Lotta pâ Liseberg och satt längst fram och den där flickan eller pojken kom med mikrofonen dâ skulle det ju bli jättekonstigt för jag kan ju nästan inga sånger alls".

Och trallar vidare pâ senaste Laleh.

Laleh - vad duktig hon är.

Böcker - har läst Martina Haag - jo ni - och bitvis är det jättebra. Skilsmässoskildringen alltså. Modigt att skriva den. Jobbigt att bli läst. Borde varit än mer vildmark, det gör hon bra. Och läser nu Lena Anderssons nummer tvâ om Esther och den är än bättre skriven än den första om densamma. Fantastiskt hâllen. Vilken nivå pâ språket! bara det ska hon ha pris för - att fâ allmänheten att âterbekanta sig med en massa ord den inte läst sedan eventuellt barnsben och knappt det. Påminna om att svenskan är ett rikt språk.