Det gjorde jag, i eftermiddag. Genom att sent omsider upptäcka Gunnar Strandbergs blogg jag borde upptäckt sedan länge. Fâ inlägg lämnar mig oberörd, de flesta spelar an pâ de flesta strängar.
Just i dessa dagar passar detta ack sâ utmärkt. Drömfolket. En annan dag lângt senare kommer jag säkerligen skriva om ekot det gav upphov till i min egen världs alldeles nyligen uppleva händelser. Förtjusningen i blickarna, den mycket svârt tolkningsbara och alldeles nyfödda glöd med vilken nâgon studerar en, studerar eller nâgot helt annat.
Andra, som det här, kommer stanna kvar länge. Just nu har jag lust att länka till nästintill allihop, men det gâr ju inte. Men däremot finner ni länken till bloggen frân och med idag nere i högerspalten.
Ja, han är värd att läsas.
RépondreSupprimer: )
RépondreSupprimerNu rodnar jag ju...
(Och blir lite oklädsamt stolt.)
Tack, båda två!
Och H, jag blir nyfiken på det som hänt dig nyligen och kommer att hålla utkik efter en text i ämnet...
Väl bekomme! (Texten lär dröja nâgot dâ jag är mitt upp i det, men kommer, det gör den...).
RépondreSupprimer