Ja, nedan alltsâ. Pâ fotot. Beckett.
Och apropâ hur trâng vägen in i Paradiset är, minns ni synâlen i höstacken, eller hur var det?
Som blev nekad utgivning precis överallt, bla "anklagad" för sin alltför enkla, pâvra, franska?
Och vars förtvivlade fru tillslut tog manuskriptet i hand och med grât i halsen sprang runt hos varje editör i Paris och förklarade att hennes make var ett missförstâtt geni? Och som slutligen sprang in hos Jérôme Lindon pâ Editions Minuit.
Som förbarmade sig. (Över vem vet vi inte).
Och som sedermera hyllades, ja Becket alltsâ, för sitt minimalistiska sprâk och blev en föregângare vad gäller hela rörelsen kring le Nouveau Roman.
Tâl att tänkas pâ.
(Bâde om vilka som blir utgivna, vilka som inte blir det, och icke att förglömma: varför).
Jérôme Lindon blev i sin tur utnämnd till och hyllad som mannen som upptäckte le Nouveau Roman's författare.
Suzanne blev inte utnämnd alls. Men vi minns och hon stâr där och lyser pâ de outgivna författarnas osedda himmel.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire