I väntan på bättre bloggtider kan ni få ta del i ett projekt jag tydligen tyckte var roligt att sysselsätta mig själv med för fem år sedan (en period av nâgon vecka dâ det debatterades kring uttryck som "nere pâ kontinenten" som tydligt inspirerade undertecknad som sedan dess sagt (nästintill) sitt vad gäller svenskt vs franskt, här pâgâr datorrensning). I oredigerat skick: "Allting är relativt är inte svenskt". Del 1.

-->

”Allting är relativt” är inte svenskt!

Svedala är ett sunt land.

I Svedala sportar vi.

I Svedala vet vi vad vi äter.

I Svedala vet vi att lite skit i hörnen INTE är bättre än ett rent helvete.

I Svedala anser vi att de nere på kontinenten som gör, tycker och äter annorlunda än vi är ganska konstiga, obegripliga, ja inte helt seriösa helt enkelt.

Du är vad du äter. Vi vet vad vi äter. Vi äter inte dessert. Inte till vardags.

Då utbölingar påpekar att vi har socker i allt – ketchup till allt, sötad senap, sötat vitt bröd, sockerlag till bas för allt inlagt, gurka, sill som rödbetor - förstår vi inte riktigt vad de talar om.

Dock förundras vi över att Sverige ligger i topp vad gäller antal personer som insjuknar i diabetes.  

Vi vet att det ska vara rent när och där man äter. Bättre hälsoinspektioner än de våra vad gäller restauranger och annat finns inte. Husdjur ut. Duscha minst en gång om dagen och tvätta händerna före under och efter toalettbesök. Samt, givetvis, ordentligt innan du äter.

Om man inte städar en gång i veckan, har en utvald städdag – utan städhjälp, förstås – har man inte förstått hur saker och ting är.

Vi förundras också över att de svenska allergifallen är bland de högsta i världen. Redan i barnaålder.

Alkohol dricker vi inte till vardags.

Men en afterwork en onsdag är trevligt. Gärna med flera öl på raken.

Våra ungdomar är världs(ö-)kända för sitt supande. Men det är ju mest när de är på semester. Och då är det ju faktiskt också semester. Att de sen ligger och spyr i hemstadens gatuhörn så snart det är fredagkväll och klockan närmar sig halv elva, det hör ju lite till. 

Dock förundras vi över att utländska guideböcker över Spanien, Grekland, Alperna, förvarnar för svenska ungdomar som intar turistorterna.

Vi är väldigt jämställda i Sverige och därför mår våra unga flickor väldigt bra.

Våra unga tjejer skär sig, heter det. Fenomenet är ganska ovanligt i resten av Europa. I övriga Europa är det också ganska ovanligt att unga flickor blir lika redlösa som deras jämnåriga pojkar när det är fest.

Vi har en sund inställning till sportande. Unga tjejer går på workout och aerobics fem gånger i veckan. Killarna skäms för att föredra läsning framför ishockey eller innebandy. På arbetsplatserna går arbetskamraterna ihjäl sig på lunchrasten för att stegräknaren ska utropa laget till segrare. Våra pensionärer är världsmästare i stavgång.

I Sverige är vi väldigt öppna av oss. Öppna för andras kulturer. För att lära oss flera språk. Vi är t.o.m. så öppna att vi i EU anser att man inte behöver anse att svenskan är ett språk att ta särskild hänsyn till. Det går ju lika bra med English.

Men med öppenhet menas självklart inte att vi kan tala om för grannen vilket parti vi röstat på. Inte heller att han/hon kan ha mage till att fråga. Ja om det inte är en invandrare förstås. Dom är ju såna.

L’impossible n’est pas français, brukar det heta i Frankrike, (omöjligt är inte franskt).

”Allting är relativt” är inte svenskt skulle man kunna tillägga.