Dagens

Jomenvisst. Den har ju redan börjat.

1. Fördelen med att bli väckt i ottan av ett hundbarn istället för ett människobarn är att du blir tyst pussad på tills du vaknar. Nackdelen är att du två timmar senare på samma vis som väckt av ett människobarn börjar se i kors.

2. Resolutioner är till för att vara åtminstone januari ut. Fem apelsiner handpressade räcker till tre glas och idag med riven färsk ingefära i, visst måste väl detta göra susen? (Stormförkyld på min födelsedag, igen, för inte vet jag vilket år i räkningen, jag säger ju det, jag börjar inse det: Januari. Något händer med oss flesta i januari).

3. Visst läser ni väl inne hos Stasimon? Det gör jag och är så glad över passion för ord. Insomnia, har så många gånger varit just där, men det gäller att studsa tillbaka, in i sin samtid, hur överdjävligt ytlig den ibland kan tyckas, och se alla möjligheter vi har. Att leva i alla tiderna samtidigt. Vi kan välja bort delarna av vår samtid vi inte tycker om, umgås med dem vi uppskattar, komplettera dem med dåtid. Men jag inser också att det är mycket lättare att tänka så när man sitter ute i det magiska huset med fantastiska omgivningar. Avskärmad, men aktiv. Nutiden känns lätt att leva med då. Man lever i uppblandad dåtid och är egentligen väldigt lite störd av bruset. (TV har vi aldrig haft i vårt redan mycket långa gemensamma liv förutom två försök på någon månad vardera vilket fick oss att spy - fransk tv är än värre i brus än svenskt, när jag ibland slår på tvn i Sverige har jag i jämförelse känsla av kulturkanaler, jomenjaglovar. Italienska lättklädda pompomgirls inte långt borta). Det är också så att man när man är mitt uppe i läsning av skönhet ofta vaknar man upp och är uppriktigt ledsen över att inte finna den skönheten överallt och aktivt kring oss. Men det har den aldrig gjort. Man måste välja, välja, välja och det är ofta svårt att med lätthet välja bort delar av sin samtid för man vill dela mer än vad som är möjligt, det är också en sorg att välja bort, att tacka nej. Men, jag påminner mig själv om det så mycket jag orkar, i  vilken annan tid som helst hade jag varit tvungen att välja bort så mycket, mycket mer för att stå ut. Valfriheten har aldrig varit större. Jag väljer alltså finns jag. Jag väljer (bort) alltså älskar jag min samtid. (Och cirkus en gång i veckan tänker jag vad livet ändrats tack vare internet, här sitter jag och knappar, har kontakt med mitt hemland som ingenting, har tillgång till världens hela kulturarv rätt in i min dator eller varför inte in till min brevlåda nere vid grinden).

Godmorgon.