Denna vecka, ett pussel

Nâgon som nyligen behövt ett kvällsöppet apotek pâ landsbygden, räcker upp en hand?
#räcker upp en hand#

Nâgon som vill dela med sig nâgot av erfarenheten?
#vill dela med sig#.


En gâng i tiden bodde vi i en huvudstad nâgonstans mitt i Europa. Där gick man till närmsta apotek som i fönstret hade information om närmsta nattöppna apotek.

Nu, 2014, tog jag min dator, hittade en sida med telefonnummer att ringa, ringde: tyvärr, här stâr att de inte vill lämna ut det och att man fâr ringa till polisstationen. Vill ni att jag gör det för er? ja tack. (...). Tyvärr, där var det inget svar. Ok... prova orten X istället? (...). Samma här.

Jag misstänker fiffleri, dâ numret är ett betalnummer, vi tar bilen till det närmsta - som i skylten hänvisar en femtio minuters bilväg bort över fälten.

Vi har en större stad tjugo minuter bort. Ringer deras polisstation för att höra om det verkligen kan vara närmsta apoteket.
Nej, här finns ju.
Jaha, var ligger det?
Det fâr jag tyvärr inte tala om över telefon. Ni fâr komma hit.
? (sväljer och tar andan). Ok. Sâ, var finns ni?
Gata x.
Och kan ni i alla fall tala om ifall närmsta apotek ligger lângt frân er eller inte sâ väldigt?
Inte sââ lângt. 
(fâr fâgel-fisk-eller mittemellan-vibrationer). Bra. Dâ kommer vi.
Och ni mâste ha med er försäkringskort, idhandling och recept med dagens datum.

Lägger pâ. Inser att jag inte har ngn idhandling, bara franskt körkort som inte gäller som idhandling och pass kan man ju inte släpa omkring pâ dagligen. Bäst att ta det säkra för det osäkra.

Polisstationen.
Bara för att höra om ni kan acceptera ett körkort?
Ja.
Bra. Vi kommer.

Kvällen är ljummen, dofterna oändliga. Värre finns en en kvällstur pâ tur man hand med sin älskade en sen sommarkväll bland oemotstândliga vyer.

Sen blir det mörkt. Och efter letande finner vi en polisstation i kvarter som inte längre är lika mysiga.
Poliskonstapeln öppnar för mig.

Men receptet är ju inte frân idag.
Nej, men jag fick det sänt via mail idag. Här kan ni se (visar min telefon).
Hm. Ja, dâ mâste jag ju ringa apotekaren för att höra om hon accepterar det.
(...).
Det är ok? (säger han till apotekaren). Ok. Sâ, en Madame L. kommer snart knacka pâ.
Ni kan âka.
Perfekt. (Känner mig som i en kriminalfilm).

Vi âker vidare genom kvällen. Finner apoteket. Med liten lucka i ett fönster i vilken ett kvinnohuvud sâ smâningom dyker upp, dubbelvikt kvinnokropp.
Godkväll
Ja godkväll.

Jag fick ut mina smâ tabletter.
Det hela tog 1h45. Apoteket ligger tjugofem minuter frân oss.

(Att man sedan skall vara tacksam över att det ens FINNS apotek osv, jadijadija).

Detta var endast DEL ETT av denna vecka, ett pussel.
Lât oss säga att händelsen är väldigt representabel för hur resten sett ut.

Nu:
Âka och anmäla klagomâl för glasdörrar och fönster som just anlänt efter tvâ mânaders väntetid inför flytt i augusti. Som var beställda i mörkbrun metall för att gâ ton i ton med ladans gamla dörrar. Som anlände i lât oss säga mycket, mycket mindre mörk nyans, även kallad Marsr röd. SKulle även kunna kallas - Mmmmmmmarabout mjölkchoklad?