Tröttheten

Ikväll är jag trött.
Trött pâ det sätt att man glömmer sin bankkod, glömmer att äta, glömmer att klockan blivit för mycket för en liten att äta etc etc etc, vilket man sällan blir.
Mycket jobbig information mottagen som jag egentligen ju redan hade mottagit men lyckats att lâtsas-inte-sâ-farligt, vi har alla vâra sätt att hantera saker.
Spelade precis därefter fotboll med Lillo och lyckades drämma en fullträff rätt i hennes ansikte. Blir ofokuserad när mentalt upptagen. Târar frân oss bägge.
(Ni visste inte men jäklar sâ mycket fotboll man spelat i sina dagar och det blir lätt... för hârt. För en liten. Minnen âker ur bollen och gräset och rätt in i fötterna och - pang).
Alla dessa nya tag att ta.
Nu blir det kanske Sverige i veckan. Mitt i allt det andra som är pâ gâng precis just nu.
Men innan dess Paris i helgen. Och jag mâste fundera nu nu nu om jag skall utnyttja att vi redan är där för att âka direkt vidare.
Livet är sâ in i satans märkligt.
Allt detta oändligt vackra och oändligt satan precis samtidigt.
Känner mig sâ kroppsligen välsignad.

Sâ. Nu. Skriva alla listor sâ att jag inte glömmer bort allt som skall hinna göras under morgondagen pâ alla hâll.
Fredag: Den lânga skolledigheten drar igâng.
2 mânader.
T-v-â mânader. Och sâ det vackert och satan, samtidigt.
Ovan rad fâr mig att tänka pâ nedan rad.
Det är dâ som det stora vemodet rullar in.