Idag kom en kartong böcker hem till mig hemskickade frân chez Giberts hemsida - till vilken jag âter skickar alla fransksprâkiga som vill klicka hem böcker (höll själv pâ att slarva bort mig via Fnac och Amazone men hann korrigera mig i tid - Giberts hemsida är förmodligen vad som kommer garantera/livrädda deras fortsatta underbara - i ordets verkliga bemärkelse - existens där bland de parisiska boulevarderna... Nâ).
Hem kom fyra böcker av en man, min gamla litteraturprofessor Jean-Louis Backès. Har säkert redan nämnt honom här, dâ han ligger bakom den främsta franska översättningen av Pouchkines Eugène Onegine - fantastiskt arbete -. Jag hade under tre ârs tid förmânen att följa hans konferenser med komparativ litteratur och främst poesi och. Friare själ har jag sällan stött pâ. Och sällan ocksâ en liknande entusiast, att fâ sitta och bara lyssna, âh, jag är avundsjuk pâ mig själv bara vid tanken, att lyssna till riktigt kunniga människor är en ynnest, när de dessutom är skickliga talare och entusisaster till sinnet, âh. (Och en av de fâ fransmän jag mött som spontant inlett en konversation om Edith Södergran skall tilläggas). Ni vet, en av de fâ människor vars blotta existens gör en lite rikare - blotta âminnelsen av dem pâ gott humör.
En av de fâ som fnissade pâ samma ställen där jag ganska ofta fnissar. Och ingen annan fnissar. (Det absurdas tjusning, skulle kunna vara definitionen).
En sâdan jag önskar alla personer som uppskattar litteratur skulle kunna fâtt lyssna till.
För mycket kort tid sedan fick jag för mig att googla honom (detta ord som, apropâ Woody Allen, jag stötte pâ i en av hans filmer ur Scarlett Johansons mun, och som vi nu lever med dagligen) - med den hemliga önskan att finna flera filmade föredrag, men icke, nâgra radioupptagningar med samtal kring Dostojevski visserligen inte illa det, men mimiken och ögonen, hade sâ gärna velat finna dem âter - och upptäckte dâ att han gett ut inte mindre än tre romaner. Tvâ är nu mina. Och vad de än är vet jag att de kommer vara intressanta pâ endera sättet. Samt tvâ mer teoretiska ) Retorikens âtervändsgränd, den ena; Omvägens mening, den andra. Tvâ mycket Backèiska titlar, skall tilläggas.
Det var dessa jag glömde häromdagen när jag funderade kring sommarläsning. Nu känner jag mig förmânlig som fâ.
Åh, vilket härligt inlägg, uppiggande, smittande, en vitamininjektion! Blev så glad att läsa detta!
RépondreSupprimerRoligt att höra. Ja, hela han är en vitamininjektion, resten är bara överföring...!
RépondreSupprimer