Slutfuckat.

Alltsâ. Man kan ju inte ha FUCK som rubrik överst hur länge som helst. Sâ nu är det slut.

Sâ ocksâ Knausgârd - eller snarare, det är bekräftat att det inte gâr att se utanför Sverige (det är väl bara att vänta mao pâ att nâgon orkar fixa upp det till youtube).

Det som var bra med det var att jag nu sett dokumentären om Carolina Klüft. Och det kanske faktiskt var än bättre. Knausgârd om Knausgârd efter att ha läst Knausgârd om Knausgârd kanske blir lite för mycket körsbär pâ den mosredda târtan? (även om han som svar pâ den franske förläggarens frâga om vilken genre det rör sig om tvärsäkert svarar roman). Klüft. En modern hjältinna.

Annars:
Dagens bästa - anställning. Vi som aktiv verbansvarig.
Dagens nederlag eller i vart fall resignation: kvart över nio menade en liten som bor i detta hus att det ju vore trevligt att kunna titta pâ lite film till exempel liggandes med ett täcke över sig ibland pâ kvällen även om det är sent och man egentligen skall sova. Visst?

Dagens intressanta länkat till detta: hur f-n kan man mena att barn skall ha tvâ-veckors skollov ungefär var âttonde vecka. Ur ett samhälles perspektiv är det bananas. En vecka har vi pusslat ihop, nästa vecka - jobba med henne vid vâr sida? Ja, enda utväg. (Nej, inte enda, men vi har bestämt gâ med pâ att inte sätta henne pâ nâgot centre aéré som främst liknar stor-lokal-med-alldeles-för-fâ-vuxna-alldeles-för-mânga-barn-och-dessutom-för-henne-okända-dâ-det-inte-är-pâ-hennes-skola-samt-alldeles-för-fâ-aktiviteter. Sedan det beslutet fattades har vi ett gladare ansikte att leva med).

Imorgon hämtas en hundra kilo tung soffa upp frân butikslokalen. Densamma lokal som vi hoppas ha sâld inom ett halvâr. Nya tider, ny organisation. Allt ändras.