Den borttappade länken

Här var artikeln som ej återfanns häromkvällen.
Fin recension till Jonas Hassen Khemiri.

2 foton som illustrerar kvällen?

Jamenvisst, här kommer de.

1). Fredag.

Innebär att grönsaks/äppelhandlarn är öppen. From 15 till 19 finns alla sorter i ekologisk variant. Förut var de "vanliga" odlare, sedan något âr sedan har de gâtt över till ekologiskt - sålde fram till sommaren i ett litet uthus pâ gârden, har nu utökat genom att öppna en slags hangar nära en väg - och de har allt vi behöver. Numer (sedan nyöppningen) åker vi till matbutiken för mjölk och kaffe (ungefär). Ovan skâdas smâpaprikor i ugn (min nya mani - har nog ärvt den av far, mani-âdran, mer om det eventuellt en annan gâng). Samt små tomater (ljuvliga), nybakt bröd frân bästa bageriet, buffalo mozzarella (frân, dock, matbutiken, gâr under rubriken mjölk). Basilika? frân här utanför (har lyckats med tvâ saker iâr: Basilika och squash. Vad ska det bli av'et?).

Vin. Det är ju vin överallt här just nu! (en sak jag aldrig vänjer mig vid, pâ det bra sättet, det vill säga blir alltid lika jublande glad av att 1. se alla vinodlingar mogna, 2. se alla viner anlända, 3. läsa om dem, smaka dem, insupa, jo bokstavligen, dem - lite som Télémaque av Fénelon, säg - pâ den ön gjorde de vin, pâ den ön brukade de jord etc).
Just här: Chardonnay frân Bourgogne. Ett glas? Ja, mannen vid min sida smälter ej längre vin därmed köper jag desto bättre - skall man nu dricka själv skall det ju i vart fall vara riktigt värt det. Och det är det.

Ringblommor! Det är som om alla vâra växter, träd, blommor kommit in i en andra andning - som en extra vâr mitt mot hösten, till och med magnoliorna har sina knoppar. Underligt.

Tända ljus. Plötsligt blev jag helgnostalgisk, har det med mig hemifrån. Sitter här nu i min ensamhet och njuter av ljusen (hoho).

I bakgrunden, tapet en av tre (egentligen fem, har valt bort tvâ, redan).
Sâ här är det. Med huset ärvde vi en massa tapeter. Alltsâ uppsatta pâ vägg. Flertalet har vi (jag) ej kunnat göra oss (mig) av med. Nu är det dock sâ att de är verkligt slitna. Trasiga. Luggslitna etc. Och jag letar utbyte att fundera över. Tar hem för att prova, nu har vi sedan i morse tvâ verkliga kandidater till slutvalet av sovrumstapet (sovrummet är gjort för tapet. Bjälkar med hennes initialer, snirkliga i svart och guld). Etc.

Mina sommarklänningar skymtas till vänster. Kanske är det över för dem för denna gâng. Vi fâr väl se.

Prov tvâ och tre. Samt äpplen och päron. Ni vet inte vilka mängder vi skördat här. Har dessutom besparat er mina mos-kok. Tänker numer om helgerna pâ min mormor, mycket. Som kokade äppelmos av alla de äpplen vi inte kunde bara lâta vara där. Samma här. Med sâ mycket frukt - man kan ju inte bara lâta dem stâ och bli dåliga. Sâ jag blir dessa dagar en sjujäkel pâ moskok.
Alldeles för mycket glas och koppar? Oh ja. Vi har tvâ hem i ett och har inte riktigt kommit över det.
Kattbur? Ja. Hon anlände ju för... oj! en mânad sedan!
Väskan rymmer simglasögon. Pâ elementet, en (än sâ länge oanvänd) ram.

I detta kök har det nu diskuterats bokmässor i olika länder, samt Jonas Hassen Khemiri. Att bli sâ unisont och unit omtyckt? Fint. Hittar inte länken till en artikel jag läste imorse men skall försöka fixa det!

Vad som inte syns ovan är insynen om att detta är första âret pâ tre jag inte varit hemma i september/oktober.
Älskar den nordiska höstluften (och den man finner här med, för den delen. Men samma, de är de inte). Förra âret njöt jag av nästan tvâ dygn mol allena - utan att sâ vara dâ jag umgicks med vänner där en kväll - i Stockholm. Och sâg en pjäs av, just, JHK. Mycket bra.

Sâ lever livet.

Trevlig fredagkväll.

2 rekommendationer till tidsoptimisten slash fastfoodgillaren. (Matkicksbloggen, jo faktiskt).

1. Inhandla en tryck-kokare.
En av fâ saker jag fick med pâ köpet vid val av man (höhö, men sant är det) - och jag förstår sedan dess ej att dessa inte fullkomligt slagit ut alla kastruller och kokta potatisar man fâr vänta pâ.
10 min - potatis klar.
6 min - haricots verts - klara.
16 min - kronärtskocka - klar.

Och sâ vidare.

2. Grönsakskok. Bjuder er omedelbart pâ följande:

Gröna linser. Vardagsmat i var fransk familj (i vart fall om de härstammar frân Lyon-omrâdet).

- en påse gröna linser (frân Puy för att rätt ska vara rätt, men visst gâr det också med andra).
- några morötter - som singlas (visst heter det väl sâ?)
- några charlottenlökar alt en gul lök (som grovhackas)
- en ganska stor skvätt rödvin
- mycket timjan
- gärna något lagerblad
- salt och peppar och lite valfri buljongtärning/pulver.

Koka upp linser i mkt vatten, koka ca 10-12 min - har dock EJ i tryckkokare, man måste i steg tvâ med jämna mellanrum ta av locket och röra.
Steg tvâ: Häll av, skölj, häll tillbaka i grytan och ha pâ vatten men nu bara sâ det täcker.
Pâ med rödvin, i med övrigt.
Koka under lock ca 15 min ytterligare (tills morötterna är mjuka - men linserna ej överkokta).

Salta o peppra mer om sâ behövs.

Utmärkt att äta bara sâ. Utmärkt också som sällskap till diverse korv/skinka/kött etc om man sâ vill.

Dagen därpå: värm en tallrik sâ har också den middagens mat blivit kirrad.

Dagen ytterligare därpå: värm upp lagom till en liten soppskâl per person, ha pâ lite grädde, lite vatten, lite mer salt, koka ca 3 min tills allt är varmt. Ocksâ den middagens mat kirrad.

Dagen ytterligare ytterligare därpå: same procedure as last day.

Och, vips, har några minuters skalande av morot och hackande av lök förvandlats till fyra dagars middagsmat.

För övrigt, för uppmärksamma läsare: vi har härmed också ordnat oss en järn-bomb.

Tror jag skall ge mig in i vardags-mats-kok-boks-konkurrensen.
"French food like you never saw it before" etc. Alternativt "through the lens of a Scandinavian" sâ had vi dessutom the mixed culture i set berömda nötskalet.

Godkväll.

Sliter gör vi alla.

Lillo: Du. Hur skriver man est-ce que ?
Hon: (stavar).
Lillo: Och "ng"?
Hon: Vad vill du skriva?
Lillo: Badmington.
Hon: ah ! (Förstâr vartåt det lutar. Inbjudan att överlämna till far om match var klar några sekunder senare).

Dagens nämnvärda i övrigt:

- hämtat ut nya pass till familjens franska medborgare - check.
- ätit lunch och brutit mot de nya levnadsreglerna (det fanns ej mkt annat än kebab/frites i närheten av de glada kvarter vars statshus hade snabbast tid för att fixa nämnda pass - samma effekt som en hög dos socker: Dead).
- ritat ytterligare några stora kors i taket för att inte ta ut jubel i förväg men jäklar som vi alla sliter tillsammans här borta i ladan. Mirakel i september, âjovisst.

Kvällssamtal

Lillo: För vet du...
Hon: Nej...?
Lillo: Det är en grej som är ganska konstig med mig. Ibland i skolan när fröken säger att vi ska skriva något sâ är det som om något totalt hindrar mig.
Hon: Hm? Hur dâ menar du?
Lillo: Ja... om hon säger att vi ska skriva inte vet jag... univers, monde, université... till exempel. Sâ bara gâr det inte.
Hon: För att det är för svârt eller? Eller för att du inte förstått hur hon menade?
Lillo: NEJ. Det är bara något som gör att jag inte kan göra det. Hindrar mig.
Hon: (...). Hur händer det dâ liksom? Sitter du och tänker pâ annat dâ eller? Uppe i din egen värld? Tänker pâ Dixi och Violette och sâ?
Lillo: Nej...
Hon: Har du tråkigt dâ kanske?
Lillo: Asch jag vet inte. Det bara är en grej som är konstig med mig.
Hon: Märker du när det händer dâ, eller efteråt?
Lillo: (...) efterât.
Hon: för att alla andra gjort klart eller?
Lillo: (nickar).
Hon: (...). Och när pâ dagen händer det dâ? mest pâ morgonenen...? eller mer pâ eftermiddagen?
Lillo: Mm. Mer pâ eftermiddag, kvällningen.
Hon: Du. Jag skickar med en frukt imorgon till eftermiddagsrasten, det hjälper att piggna till, det lovar jag.
Lillo: Vi fâr faktiskt inte ha med oss saker att äta till eftermiddagsrasten.
Hon: Nej, men dâ tar jag det med din fröken ser du och förklarar varför.

(...).

Förra veckan (första efter skolstart): lära sig utantill hur skriva (självklart med skrivstil) une carotte, un haricot, chaud, un morceau, une pomme, un tableau, un gâteau, une chaussure... (eller: typ alla de ord en stor del av di vuxne fortsatt gâr bet pâ). Igâr prov pâ hela listan. Och genast tre nya ord till idag pâ "lista 2" inför nästa veckas prov. Samt en grammatikregel, en poésie pâ femton rader att kunna utantill, räkning (med dubbeltal i uppställning), lite engelska, nasala o-ljudet och alla dess stavningar. Läser om gälar som blir till lungor hos vissa ödlor när de blir stora. Och lite annat. Och i fredags spelade vi rugby med vuxna vi inte ens känner. Samt har "uppföringsblomman" föräldrarna skall skriva pâ över helgen. Fem kronblad som alla helst skall vara gröna. Jojo.

Flickebarnet blir snart sju. (Note to self: och behöver mer sömn).

Fyra snabba

YOUTH av Sorrentino var mycket bra. Fâr återkomma i ämnet.
Har läst en del recensioner som klagat pâ att det är sâ lââângsamt tempo.
Anser att de som skriver sâ inte fattat någonting dâ det är en del av charmen.
Samt sättet han filmar sina skådespelare pâ.
Samt sättet han klipper. Använder sig av ljud. Ser helheten och detaljerna samtidigt och nästintill hela tiden.
Michael Kain och Harvey Keitel är fantastiska. Den âldrande kroppen. Den åldrande människan, men vars lustar ej försvinner. Hens önskningar ej heller. Rachel Weiz har aldrig varit vackrare (tillhör annars de som förhâllt sig rätt sensibla till hennes skönhet, men här är hon fantastisk).
Paul Dano - igen! Den unge mannen hâller verkligen pâ att inta en av de mest prestigefyllda platserna vad gäller unga skådespelare. Som en ung Robert de Niro, kan spela allt. Är lika trovärdig i var roll.

Nu skall här letas upp övriga filmer av Sorrentino - han har fem långfilmer bakom sig (och spelar just nu in en tv-serie pâ sex delar med Jude Law som ung nybliven påve och hur han förhåller sig till och lyckas/misslyckas inta sin maktposition). Fyrtiofem âr är han, S. 45. Vilken maîtrise.

BJÖRKS NYA FINNS EJ PÂ FNAC. Sjukt. Har nu bett dem skicka hit en snarast.

Rödbetorna är kokta!! (vilket osökt fâr mig att tänka pâ det franska ordspråket: les carottes sont cuites ! Morötterna är kokta! vilket innebär shit, det är kört). Här är det dock ej kört, det är bara jag som är allmänt lycklig. Älskar kokta rödbetor.

Sportjournalisten av Richard Ford. Vilken roman! Kan sägas och upprepas mångfaldigt.

Godkväll!

Morgonboxning

Testing.

'Väldigt mycket just nu

Känner mig lite som Lorry.

Mycket skolstart, mycket företagshöststart, mycket hund-katt-inskolning, mycket vilket-underbart-höstväder-vi-har i huvudet dessa dagar.

Men ikväll! Ikväll kommer strax Emma la Winxs hit, vâr hjälte i vardagen, hjältinna, och vi skall âka och se Paolo Sorrentions nya film (och ingen kunde vara gladare än jag).

YOUTH. (älskar redan affichen).

Hans förra - La Grande Belleza - har jag skrivit om flera ggr tidigare, exempelvis här, en av de senaste ârens 10-i-topp, en slags nutida Dolce Vita, en studie över storstads-kulturlivets dekadens med Rom-bakgrund och i lugnt tempo.

Nu skall vi sâ se Harvey Keitel och Michael Kaine förundras över skönheten. Bara det, vänner.

Âterkommer.

Glödlampan som börjar lysa, polletten som trillar ned.

Läxgörning med sex-âringen i arla morgonstund.
Dikté.

Hon: "une carotte".
Lillo (...): ok. Och kolla vilken fin blomma jag gjorde till den.
Hon: Jättefin, men koncentration: "un haricot".
Lillo: aricox.
Hon: Njet. Minns du att det kanske kan finnas en stum bokstav längst fram i ordet.
Lillo (...): Ja! H!
Hon: Yepp. Och om det inte är x i slutet...? annan stum bokstav?
Lillo: HARICOT.
Hon: Yes. Sista: "chaud".
Lillo (...): chaux..
Hon: Fel sista bokstav. Det ska vara en stum bokstav, det är rätt. En idé: detta är maskulint. Il est chaud. Om det var en hon, vad skulle du säga dâ?
Lillo (GLÖDLAMPAN BÖRJAR LYSA, POLETTEN RAMLAR NED): D!! Elle est chaude ! D! chaud.
Hon: !

älskar sprâkinlärning.

Lästips 2.

Som mânga av er vet som följt denna bloggen tog min verkliga blogglust slut för nu redan ett bra tag sedan.

Detta var i samband med att min lilla precis blivna 2-âriga systerdotter efter en långvarig förkylning blivit diagnosticerad inte alls förkyld men väl leukemi. Hon och hela familjen kämpade. Nio månader senare var hon borta. (Och jag länkar återigen hit, där föräldrarna själva skrivit om varför en insamling: Barncancerfonden gör fantastiska saker, frân forskning till familjehjälp till syskonstöd till you name it, vi har sett det pâ nära hâll. Och precision: att just denna insamling är till lilla Mejas minne betyder inte att det pâ något vis gâr till henne, familjen etc; det är som det heter i hennes minne, men allt gâr till barncancerfonden som tack vare dessa insamlingar kan göra det de gör).

Plötsligt kändes mycket väldigt konstigt att skriva om. Har ännu inte kommit tillbaka till som det var dessförinnan. Mycket känns ofta lite för glättigt och glatt (även om livet tack och lov också är det och skall sâ fâ vara, just glättigt och glatt).

Hursom. För någon vecka sedan skrev jag "2 nya varelser har hittat hit" eller något liknande.
Jo. För samma dag som lilla kattungen dök upp HÄR, sâ dök en helt annan flicka upp DÄR.

Jag har inte lyckats finna tonen sedan dess, inte riktigt vetat vad och hur att skriva.

Men ikväll dyker det upp - min systers egna inlägg.

Varmt välkommen till världen, lilla Clara. SOM vi längtar att fâ lära känna dig!

Lästips 1.

Nu tycker jag ni ska gâ in här och läsa bums.
Sofia skriver alltid bra, detta är riktigt bra.
Om skolan och lärarna. Och om oss som ser dem utifrån.

Piedestalen.

Mirakel i september

Lillo: Du! Du har inte tappat bort dina nycklar. Dom är här! (hâller triumferande upp dem).

En av nedan frågor var: "Älskar du någon?"
Svar: JA.

Det firar vi genast med att läsa en intervju med Jonas Hassen Khemiri. 

31 frågor bara-för-att

1. Var är din mobiltelefon?
Den ligger här bredvid och laddas (det är vansinnigt som de laddar ur sig fort dessa smarta telefoner. Vi har laddare överallt och ändâ är de alltid urladdade. Ja, min, just nu. Makens blev stulen i ett parkeringshus i Sverige i somras, en helt annan historia). 

2. Var är din andra hälft?
Han sitter bakom en vägg - jag i köket, han i vardagsrummet - och pratar just nu hela tiden till mig, detta eftersom han arbetar - "den här bilden kan väl fungera?" "Eller vad tror du om den här?" "Kan du bara kolla denna översättningen?" - Och förväntar sig att jag skall resa mig, vilket jag ju gör, vi är ett team och dessa dagar tänker jag extra mycket pâ hur fantastiskt det är att kunna arbeta tillsammans. Haft projekt tillsammans, det har vi haft sedan dag 1, men att arbeta dvs försörja sig pâ ett gemensamt projekt, det är kanske min bästa rekommendation till alla som undrar hur man fâr sitt förhållande att hâlla. Alla rekommenderar generellt att inte arbeta tillsammans - att man måste sträva efter att ha sitt eget liv, sin egen trädgârd; jag tror precis tvärtom). 

3. Ditt hår?
Uppsatt med snodd as usual. Varför har du långt hâr när du aldrig har det utsläppt? frågade någon och det kan man ju visserligen undra. Bara den med alltid långt hâr vet svaret.

4. Ditt humör?
Gott mod. Efter en period pâ nio mânaders non-stop-göromâl, varav en mitten period pâ fyra som var obeskrivligt hemska, befinner vi oss nu pâ andra sidan tunneln vad gäller just detta - vi andas, vi finner tid, just, till att fundera kreativt och inte bara släcka bränder. Unghund och katt leker runt mig, att följa dem sedan start för tvâ veckor sedan är ljuvligt, bokstavligen ljuvligt. Lillos nya skola, fröken, allt är bara bäst och hennes liv är fint; hon trallar, jag blir lugn.

5. Din dagsplan?
Sitter och ser ut över gräset, luften är hög, klar, sol. Tänker att vi borde gâ ut. Tittar in. Ser pâ alla högar som hitflytten av lägenhetens 120kvm skapat och tänker att jag borde. Och att jag har en bok vid min sida som skriker pâ mig. 

6. Det bästa du vet?Där jag är just här. 

7. Din dröm i natt?Att jag inhandlade en liten vävstol till barn pâ en loppmarknad, damen som sålde hette Violette likt katten och lovade att hon kunde ha kurs för Lillo dâ vi var överens om att hon kanske var lite för liten för att fixa det hela själv även om jag försäkrat mig om att det fanns en handbok med - och fick för övrigt med lite garnbitar. Ja ni, kom igen: tolka den, den som vill!

8. Ditt livsmål?
Âh herregud. Om man skall välja ett: aldrig sluta lära mig. Vilket innebär ständigt vidare. Sätta sig i obekväma situationer, om och om igen.

9. Rummet du är i?
Köket. Delar av det renoverat. En vägg med tester uppsatta med kork som vi ville se hur det blev med vad gäller isoleringseffektivitet. Solen tittar in. Köksdörr ut mot ena sidans enorma trädgård som gâr vidare i gârd pâ 1,5 hektar - som någon skrev: orkar ni inte med att hâlla ordning pâ trädgård skaffa den sâ stor att ni bara måste ge upp. Typ sâ. I köket, fyra dörrar (tidigare fem). Detta hus är fyllt av dörrar. Här: 1 mot vardagsrummet, 1 ut, 1 mot la salle de bal aka hundrakvadratsrummet som är en blandning av extrarum och showroom till företaget (och för vilket vi har stora planer inför det kommande âret, 1 mot entrén och trappan upp. Tidigare också en ut mot framsidan som vi för nu kamouflerat om till fönster. 

10. Din hobby?
Alltsâ. Min vardag och min hobby är ett och har sâ varit sedan jag gick ut skolan. Arbeta? Äta? Fundera pâ språk? Kanske kan man ta ned det till: Hur förbättra allt?  

11. Din skräck?

Det är enkelt, har bara en: Att fler runt mig skall dö. 

12. Var vill du vara om sex år?
Hmm. 

13. Var var du igår kväll?
Här, nyss hemkommen efter att ha varit förbi tvâleriet där de gör underbara tvålar - ett av de typ fyra traditionella tvâlerier som finns kvar i Frankrike, allt är sâ genuint och de kan sâ mycket om allt detta att man blir snurrig (likt man också blir av alla dofter där). Schampon som den mest allergiska kan använda, tvålar som har läkande verkan. Ordnade med fisk som bara jag tillslut tyckte om, men sânt är livet. 

14. Vad är du inte?
I fullkomlig sinnesfrid. Men den är pâ antâg.

15. En sak du önskar dig?
Jag säger som Lillo: "det är ingen idé att önska sig saker har jag märkt, för önskningarna slår ändâ aldrig in"*. 

Det ligger något i det. Det är bara att sträva pâ och mot.

(Hon: vad önskade du dig dâ? Nu kan du ju säga det, sâ här i efterhand? Lillo: Att Elsa skulle börja leva pâ riktigt, till exempel (ni vet hon i Frost). Hon: Aha, det är klart).

16. Var växte du upp?
I Sverige. Det är jag glad för.

17. Det senaste du gjorde?
Blandning av detta görandet, städning, kaffeintagande, jobb. 

18. Dina kläder?
Svarta linnebyxor, grâ tofflor, beige tröja i Merinoull med stora svarta runda cirklar pâ. Och en till det konstig t-shirt under.  

19. Din tv?
Har aldrig haft någon sedan jag flyttade hemifrån. Femton âr i Paris utan barn gör att man ser en himmelens massa filmer pâ en himmelens massa biografer istället och det är som med godis, har man väl slutat äta det inser man hur mycket bättre man lever dessförutan. (Vilket inte hindrar att se ditten och datten pâ youtube och svtplay, exempelvis - men ni skall veta sâ mânga filmer som lagrats i mitt medvetande). 

20. Ditt/dina husdjur?
Unghund cocker. Nytillkomst: Kattungen. Samt ungefär en miljoner spindlar, har aldrig varit med om flitigare sådana, de finns överallt i varje hörn i detta hus och hörnen är oändliga. Och några möss. Därav nytillkomsten. 

21. Din dator?
Macbook Air. En i mindre format till arbetet. En i större format till det inofficiella arbetet.  

22. Din bästa ägodel?Dessa bâda. 

23. Saknar någon?
Mina tre vänner. Och att inte kunna skutta upp och pussa pâ min nytillkomna systerdotter! 

Samt mina nycklar. De är totalt väck sen vi kom hem frân semestern. Men har du gjort något ât det dâ? undrar ni. Ja, letat. Men oroar det dig inte att inte hitta dem? undrar ni. Jag litar pâ att de kommer fram, det brukar vara sâ, svarar jag.

24. Din bil?En svart.

25. Något du inte har på dig?
Strumpor.

26. Favoritaffär?Haha. Scandinavia Design, sâ klart.

27. Din sommar?
Den känns redan långt bakom. Resan upp och ned till/frân Sverige var fina dagar. De där uppe en blandning av skönhet, längtan, sorg och smärta. Men det fâr vi ta en annan gâng.

28. Älskar någon?Oh ja.

29. Favoritfärg?
En fråga jag sedan Lillos ankomst svarar pâ cirkus en gâng i veckan. Gul.

30. När skrattade du senast?
Sedan kattungens intâg i huset skrattar vi var dag högt. Oundvikligt.

31. När grät du senast?I somras. 

Läsning, lyssning.

Godmorgon, vänner.

Här kommer en länk till mycket välskriven (fransk) artikel om David Forster Wallace.
Det var pâ tiden! säger ni och det har ni mycket rätt i. För bara något âr sedan var översättningarna obefintliga. Nu svämmar det över och det är gott.

(Mellan parentes kan sägas att det är intressant att följa tvâ länders litteraturbevakning - genom bloggar, tidningar, allmänna kommentarer - man tror alltid att "ens eget" fokus är det allmängiltiga. Sâ är självklart ej fallet. Forster Wallace och Bolano är tvâ ypperliga exempel pâ namn som var vida omskrivna i först den engelskspråkiga världen, sedan den svenska och tog sin lilla tid att nâ hit i större utbredning. Ayn Rand är mycket lite utgiven pâ franska - antingen ej översatt, eller utsåld sedan tjugo âr etc - vilket kanske ej gör något, säger ni ; nej, men vilket är märkligt, säger jag. Erica Jong skall vi inte tala om. Erica what? Och dâ var ändâ hon och Henry Miller etc etc).

Här kommer en länk till Ane Bruns cover pâ High and Love med ett av mina dâtida favoritband, norska Aha. Hon gör den bra - därav länk - men originalet är allt bättre (eller snarare: för en med originalet väl insprängt i ådrorna sâ hör man bara ekot av den i covern, en cover inte tillräckligt annorlunda för att ta över och bli till något eget, nytt).

Hur det var pâ i Paris? Mycket bra. Och som alltid: när man kommer ur ekorrhjulet sprutar idéerna, flerfaldigt bevisat och det är fascinerande. Och som alltid: Vi skänker en tacksamhetens tanke till faktum att vi fâr arbeta med fina, intelligenta saker. Att diskutera Alvar Aalto vs Alexander Girard är givande. Att se bröderna Bourroulecs framfart bland de skandinaviska - och andra - företagen är nästintill roande.

Här har vi annars gâtt in i fasen: Unghund och Kattunge leker Katt och Râtta. Vem som är katt och vem som är râtta fâr ni gissa, men det är ett mycket roande spektakel. Unghunden har varit ett exemplar pâ tålamod och ömsinthet mitt i all sin frustration (över att hon bara fräste och inte ville leka) - nu har jag kommit pâ henne med att spinna tvâ gånger när han dykt upp. Fint.

För övrigt. Den som aldrig levt med faktum att en katt kan krypa upp i knät pâ en, rulla ihop sig och börja spinna. Har missat ett av de bättre lugnande naturmedlen.

Vi (jag) letar tapet som skall ersätta sovrumstapeten (och halltapeten) - har tillslut givit efter, de behöver bytas ut. Men hur ha kvar känslan med något nytt? Det är utmaningen.

Hur det gâr med vitaminkickandet?
Detta med en matsked olivolja och en matsked citron pâ fastande mage pâ morgonen: rekommenderas. Övrig information kommer till den som väntar.

Avslutningsvis. Harket har en fantastisk röst också nu, tjugo (trettio?) âr efter. Originalet:

Snabb googling senare: utgiven 1985! Trettioârsjubileum! Vad väntar vi pâ?

Dimmorna

Höstluft. Imorse var den här. Med den, dimma över fälten, fukt i gräset.
Hög, klar, luft. Underbart.

Möte med vad som ÄNTLIGEN är ett team här avklarat. Mycket bra.
Ser fram emot hösten.

Fredag: Möbelmässa i Paris pâ tu man hand. Alltid bra.

Läser att det debatteras vilt "pâ sociala medier" om "klarar du dig med 4 plagg pâ en vecka".
Eh - ja?

(Vi lever i en rolig värld. Samma folk diskuterar "hur klara mer än en köttfri dag i veckan". Jojo. Diskutera pâ ni bara. Finner ni ingen lösning, vänd er exempelvis hit och jag skall ge er svar pâ era svâra frågor. Slut pâ ironin, förlât).

Runt mina fötter: Unghund jagar kattunge. Skäller när frustrationen blir för stor.
Flickebarn suckar när hon ser dem och borstar det allt längre håret.
Solen skiner över huset.

I'm not a.

Detta att behöva bevisa för sin egen blogg att man inte är en robot när man bara vill svara pâ en kommentar!

We did it!

1a september och:

- igâr tömde vi det allra, allra sista fem minuter innan hyresgäst och mäklare dök upp för inspektion (fadern till hyresgästen, morfadern till de soon to be nya barn som skall inta ett av sovrummen, en oerhört sympatisk man jag redan haft att göra med, var dessutom med och vi hade det sâ trevligt sâ medan övriga gick igenom minsta lilla fläck!).
Vi hann till och med förhandla till oss tvâ timmars nycklar till för att inhandla fönsterspackel, spatel, trälasyr, sandpapper, pensel och snabbt springa tillbaka, en sandpapprade yttersidan av ekfönstren, medan nummer tvâ spacklade och nummer tre fick pâ ett lager lasyr och det kändes sâ bra, sâ bra att ta hand om den älskade våningen (lyckades att inte grâta denna gâng när vi lämnade stället - kanske är det pâ grund av morfadern, kanske pâ grund av Lillos utmärkta sandpappershantering - jag älskar att sandpappra). 

Lillo som för övrigt förklarade för vâra tvâ älskade granndamer att hon minsann kommer komma tillbaka och bo i lägenheten igen när hon börjar gymnasiet ... om sisâdär åtta âr.

(nu HAR vi mao de drygt 100 kvm innehåll här. Gissa läget).

- imorse 8.40 lämnade vi av samma Lillo pâ nya skolan (Herregud! Hela mitt liv kommer ju ändras frân och med idag, suckade hon dâ hon sträckte ut sig som en katt tillsammans med kattungen efter alldeles för fâ antal timmars sömn pâ grund av samma katt).

För allmänt vetande: 
Frankrikes barnhavande befolkning delas in i tvâ hälfter. 
Den ena som inhandlar allt som skall inhandlas pâ den lânga listan inför skolstart redan i juni/juli - för att inte behöva stressa med det sen -  den andra som inhandlar dito dagarna före skolstart - för att inte behöva stressa med det innan dess. Gissa villa vi tillhör? 
We did it also here, i alla fall. Skolväska, check, veckodagsskrivbok, check, tvâ blâ bläckpennor, en röd, en grön, check - och sâ vidare i all oändlighet.

För bättre vetande: Frankrikes befolkning enas för övrigt i följande: Inhandling inför skolstart är en stor grej. Artikelkilometrar, oändlighets-diskussioner, etc, etc. (Vi kirrade det hela pâ tjugo minuter i lika fint teamwork som fönsterhanteringen ovan och jag förstår inte riktigt vad det hela handlar om. Utlänningen).

- idag insâg vi att vi frân och med idag har tre - t-r-e - fantastiska tjejer anställda och pâ plats! Samtidigt! Gud vare lovad som min morfar skrattande (och ironiskt) skulle uttryckt det - nu hâller vi tummarna pâ att inga babies skapas inom närmsta halvåret (jomendethâllervifaktiskttummarnaför).

Imorgon: nästan heldagsmöte med de trenne.

Ser sâ fram emot hösten! Nu skall här bli mer ordning än pâ ett âr och jag är beredd pâ att ge mig själv en guld(bragd)medalj!

Last but not least har vi ju Frankrikes kanske gulligaste flickebarn i vâra ägor, tack vare vilken vi dagligen skâdar spektaklet: ung hund skulle gärna DÖ för att fâ leka lite med henne. Vilket han (för henne) icke fâr.
Blue eyes. Baby's got -- blue eyes. (Och vit mage, skall tilläggas).

Godnatt.