Vissa dagar är helt klart roligare att ha företag än andra. Idag (alltsâ igâr) tillhör dem (även om de över huvud taget just nu och sedan ett ganska bra tag är mânga).
Här kommer vi inom kort hysa in hjärtat av verksamheten.
Ja, alltsâ pâ övervâningen som här syns ovan borttaget golv. Detta är bottenvâningen till den golvlösa övervâning som är tänkt skall stâ klar inom en dryg mânad... In the old days, vinproduktion.
En liten smygtitt in.
Möte. Vi hann färdigt. Kökspartiet är sprudlande vitt pâ sâ vis vitt kan vara sprudlande. Alla ytor fria. Till och med hundens bricka avtorkad.
Vet ni. Jag gillar faktiskt att bo i ett hus med ständig rörelse, där ingen möbel stâr kvar för alltid och det är gott sâ. Samt att ha förmânen att fâ arbeta i det.
(Och vem kunde tro att liknande prinsessor och hela deras kungadöme ockuperade omrâdet för sâ lite som nâgon dag sen?).
Så sjukt fint!
RépondreSupprimerGud så härligt hus. Och fint att ni har det spå enkelt. Lättsamt. If I were a rich man, tadidadididada......
RépondreSupprimerTack! Ja, huset och hela projektet är en gudagâva. Det är fantastiskt att arbeta tillsammans, med det vi gör, befinna oss där vi är.
RépondreSupprimerLättsamt, ja Gabrielle... Om du hade följt oss sedan längre tid tillbaka, sett oss för âtta, tio âr sen... Dâ skulle du veta var vi var dâ, var vi kommer ifrân och vilka val som lett till vad. Den "lättsamhet" du nämner har inte fallit frân ett träd och är inte heller ensidig idag om man ser oss pâ närmre hâll, en blogg är en blogg är en blogg, men det vet vi ju alla redan - och det är kanske just därför vi ofta dessa dagar blinkar tre gânger över tillvaron. Det fina i krâksângen är dock att vi bâda alltid tycks ha hittat oändlig energi i svârigheter, sökt upp dem, man fâr bara vara tacksam för att risktaganden ledde dit de gjorde, att vi idag har det vi har. Inget var skrivet i sanden, tro mig - likt ingenting är för evigt, inte sant.
Jag förstår allt det där. Att ni kämpat väl. Med "lättsamt" menade jag mest inredningen, attityden, det opretentiösa, men eleganta.
SupprimerSer helt underbart ut! Så ser också min dröm om företagande ut, en dröm som kan bli verklighet efter mycket och hårt arbete. Det är ingen dans på rosor! Lycka till!
RépondreSupprimertack Anna! Det är en dröm och jag hoppas sâ att ert Sicilien skall bli vad ni strävar efter!
RépondreSupprimerGabi - du är fin du. Vet du, din övre kommentar har fâtt mig att fundera i stort sett oavbrutet hela dagen, ja som liggande i bakhuvudet, du vet - nyttig tankegymnastik. För det är ju sâ, att allt väldigt enkelt kan se sâ enbart lättsamt ut. Det är snitsen och faran med en blogg - beroende pâ inställningen den som skriver den har, antar jag - och allt kan bli sâ feltolkat.Tänkte nog samtidigt att du inte kunde tolka helt fel och din andra kommentar bekräftar min tanke. Och du beskriver fint vad jag upplever. DOCK skall sedan jag inte sticka under stol med att vâr nuvarande situation ÄR tom Mer än vad vi nâgonsin kunde hoppats pâ - det är ju ocksâ vad som gör att vi har vett att uppskatta den precis varje dag. Mina funderingar har under dagen traskat minnenas väg och de senaste tio âren har varit en ständig, fortsatt och mycket snabb förändring. Ingen mânad ser den andra lik ut och allt som hänt är egentligen sanslöst. För prick tio âr sen satt jag i Paris och slutförde min andra fil mag och funderade främst pâ fransk grammatik och jämförande studier med rysk etc. Vi hade ett hyreskontrakt som skulle ta slut utan möjlighet till förnyelse och jag satt och tänkte ihjäl mig pâ hur vi nâgonsin skulle ta oss ur den tillvaron. I dagarna är det tioârsjubileum till ett förslag jag fick som efter sommaren sâ snart jag lämnat in mitt slutarbete skulle innebära total helomvändning, till sommaren tio âr sen jag följde min man till Mexico för en reseguide han skulle skriva och jag var den enda av oss bägge som dâ hade körkort nâgot vi höll oss frân att tala högt om. Bara resan genom Mexico city frân bilutyhyrningsfirman är ett kapitel i sig och. Ja jisses, helt enkelt. Livet.
Kul att du berättar detta som en storyline till huset där ni är. Verkligen en fin och halvt chansartad kurs. Som att man ska våga. Och nu vågar jag på en del andra områden än du. Men är samtidigt så förtjust i den kraft du utstrålar, skönheten, din enormt söta dotter etc. Du och Elsie Johansson (som jag inte läst) är kvinnor som - just idag - visar hur man vänder/väljer om igen. Puss!
RépondreSupprimerNu rodnar jag. Tack. Kommer bära med mig som pärlor.
Supprimer