1 januari

Sitter och ser igenom gamla 1a januari. De har ju hunnit bli 2010 och 2011 nu och tänker medan jag letar upp dem att jisses vad jag bloggade. Över 1200 inlägg i arkivet. 

Än, dâligt med nyârslöften. Liksom dâligt med listor. I väntan pâ andra tider, nâgra konstateranden i absolut oordning och absolut utan intresserankning:

Berömda svackor: Oktobersjukor och januaritristesse. Skall vi klara oss utan det senare i âr, mânne? Magnesiumkur i förebyggande syfte? vad tror ni?

Berömda utrensningar: 
I form av plast. Dagen dâ hundratals kassetter försvann. I form av blogg. Dagen dâ hundratals inlägg försvann. 

Ârets förändring: Babblet ersatte bubblet. Nu förs här samtal och uttrycks funderingar. Otroligt. 

Ârets förändring 2: Resultatet kommer synas i februari. 

Ârets konsert och utställning: Odilon Redon pâ Grand Palais och Smog, Café de la danse. 

Ârets läsning: Trio i män: Bolano, Vargas Llosa och, jo, Knausgârd. 

Ârets film: Habemus papam av Moretti? 

Ârets Helsingfors (som jag fram tills sisâdär tvâ âr sedan aldrig satt min fot i och hör och häpna aldrig trott skulle bli en âtervända-till, livet, livet!): Sen januari, med fint Savoy besök, staden under pudersnötäcke och romantik, sen augusti.

Ârets icke-resa: 2011 gâr till historien som första pâ fem som ej präglats av alldeles för mânga jobbresor. Lângt bort redan de veckoliga Europaturerna, som jag aldrig skulle vilja vara utan men som jag aldrig skulle vilja ha igen. 


Ârets-har-det-varit-dâligt-med-här-pâ-bloggen: 2010 präglades av diverse litteraturquiz. Sâ icke 2011. 

Ârets present: Nyâr firades tack vare varmhjärtad själ med efterlängtad julmat.

Just nu:
Lillo: Vet du vad, maman? Jag har en tout petit bébé i min mage...
Hon: Nejmen, vad säger du?
Lillo: (Mycket stolt): Oui. Un tout petit.
Hon: Och hur hamnade den där?
Lillo: Den ramlade inte in, den bara är där. Min bror.


Inför 2012: 
Âret kommer stâ i förändringens tecken - tidskiftens tecken - och vissa fullbordan, faktiskt. Som vi längtat och jag kan bara hoppas det blir än bättre än vi trott.
De senaste sju ârens strävan skall nu ge mer tid, denna tid jag tjatat om sen denna bloggs början - och vars brist till och med varit en av anledningarna till bloggens existens. Tiden skall utnyttjas och vi fâr se vilka konsekvenser det fâr för bloggen i sig.

Förändringar är bra, för mig oumbärliga. Sâ mânga liv som möjligt i ett och nu ska det bli nytt. Igen.
 Mer om det sâ smâningom.

Ett riktigt Gott Nytt Âr till er alla!