Men sâ konstigt. Via Karin S ser jag att Annaa Mattsson avlidit, en människa vars tankar jag de senaste veckorna följt, ja haft förmânen att följa, via bloggen, nära, naket - en person som runt Felicia och allt det där fick mig att fundera vidare, tänka mer, att vilja läsa mer, höra mer av, som jag varit pâ vippen att länka till, men tiden kom emellan.
Vi är lite, vi är stjärnspillror. Vila i frid vill jag inte säga, men fortsätt lysa.
Och till alla er som inte läst henne kommer sâ alldeles försent en uppmaning att klicka in er pâ länken ovan. Vilken ytterst märklig dag.
Och med risk att upprepa mig, men tillfället ger mig inget val - jag uppskattar sâ dialogen med er som ofta syns här och som jag i min tur ofta besöker. En ny form av vänskap utan vilken jag vore sâ mycket fattigare.
Håller med, försökte idag förklara för en kollega hur trist o underligt det var att Annaa inte kan uppdatera mer. Kollegan förstodd kanske för att hon är ung?
RépondreSupprimerNu har jag bestämt att jag ska kommentera oftare inte bara fundera på det.
Eva
Välkommen hit, Eva och, ja, sorgligt. Hur menar du - "för att hon är ung"? verbet uppdatera eller i allmänhet? (Hoppas pâ verbet!). Jo, kommentera oftare än vi funderar pâ det borde vi alla.
RépondreSupprimer