a) Kom hem sent igârkväll och tackade min ingivelse att ha städat köket innan vi for. SÂ mycket trevligare att komma hem.
Nâ när vi först tänkte stiga över tröskeln där alldeles före midnatt igår fann vi dörren igenbommad.
Han: Nejmen fan. J. hade lämnat ett meddelande där han sa att han funnit ytterdörren olåst och barrikaderat den... Jag trodde han menade den andra dörren. Han har gjort det bra och inifrån. Och lâst den andra dörren som jag ej har nyckeln till, den har han.
Sagt och gjort, där fick vi ringa J. som snällt kom hit strax efter midnatt, mycket glad i hâgen (jisses vad jag uppskattar människor glada i hâgen!).
b) Att ha fyra dagar pâ sig att köra sträckan Frankrike-Sverige är ett rent nöje.
Aldrig hade vi väl annars hamnat i Münster - mycket trevlig stad - eller varit tillbaka i både Gant, Lübeck och Bremen - mycket trevliga städer - man fâr nästan svindel vid âsynen av alla dessa ganska stora metropoler, dess autonoma aktivitet, ett helt liv som där pâgâr och som man inte alls har del i (vilket man ju inbillar sig ha med städer i vilka man har bekanta, kollegor, satt foten i, eherm, eherm).
Likt man kan ta vägen förbi Moseldalen pâ hemvägen.
Typisk kvällsbild:
De: Vi borde nog stanna snart.
Han: Inte här, ser inte trevligt ut.
Hon (efter att ha varit och sett efter hotellen i nästa ort): inte här heller.
Han (stannandes till i den tredje): nu gâr du dit, frâgar om de har rum ledigt, har de det sâ tar du det.
Hon (5 min senare): Jag kunde inte.
(35 min senare - becksvart) -
Hon: Vi kanske skulle tagit det där i förra ändâ.
Han: I värsta fall fâr vi väl sova i bilen.
Hon: (...).
Han: Â andra sidan trodde jag aldrig att vi skulle hitta en lägenhet i Paris' 5e när det begav sig, det gjorde du...
(1h senare).
Hon: HÄR stannar vi! (...) Tillbaka i bilen: De har ett rum! De accepterar hund! De sätter in extrasäng till Lillo!
22h. Världens godaste middag. ("Vi kan fixa till allt, om ni bara är snälla att ta samma rätt, är det ok?).
Skam den som ger sig.
b - bis) Insikten att man kan vakna pâ ett gulligt hotell i Moseldalen och somna i sitt hem pâ franska lantbygden gör livet än lite bättre.
c). VILKA TREVLIGA INITIATIV AKADEMIBOKHANDELN HAR TAGIT SIG FÖR VAD GÄLLER BARNBÖCKER.
Lätt-att-läsa-själv-böcker till Lillo för pangpris.
Läsborgarmärken att hämta ut när man läst ut 5 / 10 / 15 böcker själv.
d) Annat bra med att fara frân Sverige mitten pâ augusti: Att alla börjar arbeta och prata höst - och man anländer hemma och inser hur sommar det här än är och att skolstart och liknande fortsatt är långt (nâja) borta.
Men att man ändâ redan har ny-starts-känslan i kroppen. Den som ger andan av nu-tar-vi-nya-tag.
e) jag har talat med grannen! Bara sâ, för att lämna över ett brev som kommit fel! Han sâg alldeles skärrad ut (hehe)! Det gjorde inte jag! (hoho)*.
NU: Âterträff med Walt White!
*för nytillkomna läsare skall tilläggas att just denne man tidigare var en vän som gjorde ett sattyg som gjorde att han snabbt blev ovän och sedan ett âr är det pâ den vägen, inte aktivt frân vâr sida, inte sedan vi förklarade varför vi ej mer kan vara vänner - mer frân hans - det dåliga samvetet, han står inte ut med att ha gjort fel och kör därmed diverse andra tjuvnyp för att typ straffa oss för att ha beskyllt honom för att ha begått orätt. Mycket ointressant det hela- MEN vad roligt att han nog minsann är lite rädd för väna mig.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire