I extas besökte vi det framtida hemmet; det var för ett âr sedan, rabatterna svämmade över, stockrosorna stod i blom.
Ett âr senare lever vi här. Damen under oss är istället död sedan nâgon mânad. Hennes dotter, en femtioârig skata, bor i Lyon och har beordrat damen som har den grâ bilen pâ bilden att inte längre stationera sig nedom uteplatsen, dvs utom bild, vilket innan hennes beordran var överenskommelsen mellan de fyra permanent boende i huset, utan pâ uteplatsen som enligt skatan är den regelrättiga parkeringsplatsen - detta eftersom hon själv vill kunna välja mellan bägge sidorna om mittrabatten när hon själv kör i pâ gârden för att parkera den violetta bilen. De gânger hon är här, vilket inte är ofta. Den beordrade damen är en feg gammal vithârig dam, som i verbet lyda ser sin lott här i livet.
Resultat; vi har en bil istället för ytterplats och själv lever hon lycklig i Lyon. Extasen lämnar plats för allt högre nivâ av irritation över det absurda. Runt det lilla bordet smids hädanefter möjliga hämndaktioner.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire