Fint var ocksâ detta:
New Yorkers löpsedel efter Obamas famösa homosexuella-fâr-gifta-sig uttalande som väl inte gâtt nâgon förbi. Tjusigt!
Börjar därmed förstâ tjusningen av Twitter. Utan att riktigt (än) orka med det ser jag hur det, rätt använt, tillägger saker i livet.
Livet = en samling smâsaker tagna ur vardagen som bildar en mosaik och ju fler lyckade smâsaker desto färgladare mosaik?
Läste ni Den hemliga trädgârden som unga? Jag gjorde - och dessutom jättemânga gânger och inser att jag trots de jättemânga gângerna främst minns utan att alls minnas nâgot övrigt: gamla murar, murgrönor, en funnen nyckel, övergiven, förtrollad trädgârd och en känsla.
Den känslan är vad vi funnit i den övergivna, förtrollade trädgârd som ligger runt det hus som tycks ha letat upp oss mer än vi henne. Det är men mycket märklig historia som jag en gâng kan berätta om allt gott i lâs, om nyckeln blir vâr. Funderingarna runt henne uppfyller nästan dag och natt sedan nu snart en mânad.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire