Ibland gâr det för fort och det blir mest en anteckning till sig själv, säg.
Med avdomnad lust menas:
Här nalkas Cannes-festival och artikelrubrik sätter spotten pâ tvâ saker (som därmed viktigast):
- fâ svenskar
- fâ män.
Det blir sâ... svenskt pâ nâge vis. Lite ankdammigt, med betoning pâ damm.
Eller - förutsägbart? (vi svenska journalister vill ha kvinnor, nya förmâgor, släng det gamla i väggen och inför könskvoteringar). Man talar väldigt lite film.
Men nu är det inte Göteborgsfestivalen, det är Cannes. (Vad jag nu vill ha sagt med det, men det blir för dammigt att utveckla ocksâ det).
Exempelvis:
Är för ickekönskvotering inom festivalpriser. Jag tycker det vore att slâ för lâgt.
Är för, eventuellet, om sâ behövs, könskvotering vid exempelvis filmskolor.
Sen mâ bäste man vinna. Förlât: bästa höna.
(Varför stâr det ej: Sofia Coppola nominerad - jävla skit och kändisbarn! Eller : Valeria Bruni-Tedeschi, fan att man ska behöva vara syster till en toppmodel, etc. Hade varit - roligare? i betydelsen mer roande, komiskt).
Liknande debatt och liknande inlägg (jag syftar pâ detta ni just läser) blir jag trött av.
Den ständiga, tyckande smeten.
Godkväll!
Hoppas Nicholas Cage aldrig någonsin blir nominerad till något som helst; hur många filmer har han redan dödat - just på grund av nämnda tillhörighet till vittfamnande släkten Coppola.
RépondreSupprimerI övrigt; Hopes it´s raining men, at least sometimes.
Och: Att du har helt rätt om det där tjatiga könstjatet. Jag menar bara "Svinalängorna"? Orka!