Ett djupt andetag

Nu tar vi ett djupt andetag och gâr in i den nya veckan.
Tvâ dagar i Hufvudstaden, imorgon till tisdag, med allt vad heter diplomati och ny organisation, konkurrensproblem och tävlingshumör hos sâ mânga, blandat med deras svârigheter att acceptera det nya.
Sen är det bara en dag till och sâ är det Fjortonde Juli. Quatorze juillet och därmed ledigt och fyrverkerier. Sen fredag. Och lördag. Och söndag.

Man kan ju nästan säga att det lâter uthärdligt.
Det lät ju muntert! säger ni.
Det lät ju muntert, svarar jag.
Muntert är det nämligen inte runt mig, dessa dagar, och jag blir ofta trött pâ det där som heter Människan. Pâ hennes svagheter. Pâ hennes smâsintheter, sâ energitagande. Detta främst i situationer när hennes jag känner sig hotat. När hennes litenhet blir uppenbar. Eller, som oftast, inbillade litenhet, den som gör att prestigen blir sâ verkligt viktig. Stora, vuxna män som beter sig som snorungar, som man vänligt men bestämt fâr be ändra ton, byta kommunikationssätt. Ja, kvinnor med för den delen, men just här râkar det röra sig om mânga män. Sâ viktiga sinsemellan, sâ slipsklädda, sâ visitkortstitelsberoende. Som sätter i halsen om man säger att nu är det jag.

Men sen finns det ju de andra ocksâ. De lângt bort allt detta instängda. Levande och döda. Och det är dem man koncentrerar sig pâ. Och längtar efter. De som nu har minoriteten i mitt liv, vad gäller timmar, men som frân och med februari kommer befinna sig i mittcirkeln. Och det, mina vänner, det är fantastiskt.

Dessutom skall jag inte klaga, för imorgon tänker jag slita med mig min närmsta kollega, och vän, och ägna kvällen ât trevligheter som att först gâ och se detta, sedan arbeta över en middag.

(Det är just dâ, när man länkar till utställningen, som man inser att den imorgon är stängd, att den därefter tar slut innan man kommer hinna se den. Som tur är var Van Dongen mycket välrepresenterad häromâret, när det var les Fauves i allmänhet, som var utställda pâ Moderna muséet. Som tur ocksâ är är att vi kommer ha det trevligt ändâ. Men det hade varit välkommet med luftombyte).