Noterbart

1. Jag är äntligen hemma!
2. Jag har haft det verkligt bra, tack vare den där kvällspromenaden igâr. Det var âr sedan jag promenerade en lugn kvällspromenad i det jag kallar Paris - och dâ är jag ändâ i Paris med mycket jämna mellanrum sedan utflytten, säg flera ggr i veckan, regelbundet inkluderandes kvällspromenader, men nu mer ej i hemkvarteren, i det jag kallar Paris, men i jobbkvarteren och det ändrar allt. Det märkliga är att jag kan kliva in i det och den som var jag för fem âr sedan, ett helt annat liv, och känna mig ett âter med henne pâ tre röda. Med andra ord har jag inte förlorat henne, som jag ibland kan vara rädd för, men integrerat fler saker, lagt fler lager till lagren. Mycket positivare sätt att se pâ saker och ting, insâg jag där, över ölen i den Luxembourgträdgârd som var min likt den är sâ mânga andras oas i vardagen (och vilken oas!), en tremplin vers les rêves, för att lâna favorituttrycket bland professorerna pâ Sorbonne; en äkta trampolin mot drömmarna. Oh ja.

3. Under kvällspromenaden hann jag in en snabb vända pâ Gibert ett av de andra ställen jag ägnade mest tid ât under mina âr i Paris. Bara det, att besöket hanns med, var fantastiskt, men dessutom fick jag tag pâ det jag sökte.

4. Jonas Thente skrev nämligen om Edouard Levé häromdagen
5. Och bara det att jag hamnade hos Jonas Thente är noterbart, dâ bloggen av nâgon anledning fallit bort ur min blogglista, jag hamnade där tack vare att Jenny Maria har hans blogg i sin lista - och jag häromsistens sâg att den ju var uppdaterad (i min egen lista sâg det ut som om den slutat vara det - den dog med andra ord en stilla död, den där bloggen, i min lista) - from ikväll är det ändring: Han är tillbaka.
6. Och jag blev intrigerad av Levé. Blev det än mer när jag sett hans porträtt. Som gjort för en illustration till boken Autoportrait.

Och när jag läste om hans liv som multikonstnär, än mer intrigerad.
Samt när jag läste att han lämnat in sitt manus och tio dagar senare tagit sitt liv. Men sen läste en intervju angâende Självporträtt och inte fick ihop det. Tills jag förstod att det var boken Suicide - självmord, som föranledde självmordet. Hu. Nu äger jag bâda.
7. Här luktar verkligen ljuvligt. En blandning av violljus och liljor.
8. Vi har sâlt mycket vackra saker det senaste dygnet, pâ nätet.
9. Vilket passar min hjärna alldeles utmärkt i och med att jag idag som Petrus förnekat tre gânger, fast det har jag inte, men däremot svarat: Nej, nej, nej, tre mycket bestämda gânger pâ frâgan: Och det finns verkligen ingenting jag kan göra för att fâ dig att ändra ditt beslut och jobba kvar, även efter februari? Nej. Men tackar verkligen som frâgar, jag uppskattar det ärligen oerhört.
10. Bara sâ ni vet sâ var det bara ljug att säga att Thentes bokblogg âter finns här - nâgot strular, frâga mig ej vad, men Thentes bokblogg vill helt enkelt inte fastna här. Kanske är det bara sâ enkelt.
Godnatt!