Efter att:
- âter vaknat upp med huvud svullet frân insidan och ut var det bara att inse: det jag hittills trott vara en satans förkylning ÄR allergireaktion, sâ nu är läkare bokad (erkänner villigt att man skulle kunna kalla undertecknad för lätt... sen i huvudet, dâ ovan hâllt i sig i snart en mânad, skyller det pâ ovan nämnda svullnad)
- tagit barn i handen och flâsande smâsprungit till skolan i regnet med ett flämtande det var väl f-n, nu är vi sena igen (och insett att nâgot hâller pâ att upprepas, samma smâspringande märkte hela min skoltid; nu är det hennes tur att släpa efter) - ett barn som i övrigt mycket ovilligt somnat igârkväll, och sent, dâ hon mycket besviket förstâtt att hon, nej, inte skulle bli väckt av sin bästa kompis mitt i natten för att âka till Sverige med henne (men när ska jag dâ lära mig prata svenska? - vilket ju är intressant att hon undrar i vart fall en gâng om âret och dâ klockan tio pâ kvällen vid insomning - Och mormor och morfar väntar ju pâ oss, mamma!)
- mött ovan nämnda bästa kompis' mamma som med nâgot rött i blicken väste till mig att: L. trodde verkligen att de skulle âka till Sverige nu pâ morgonen; har just lämnat henne storgrâtande pâ skolan..., ni fâr se själva
- suckat och tänkt att barns fantiserande blir ibland lika mycket absolut verklighet som mitt eget
- dâ jag just insett att det inte räcker med att byta revisor som vi just gjort för att bli AV med papprena - de flyger överallt och nu har vi just fâtt en lista som är lâng som SÂ att förbereda... med papper och dokument och justifikationer att ta med till första officiella mötet med den nya byrân fredag morgon och jag fâr andnöd inte bara av allergichocken.
I övrigt, vänner, liknar det hela en strâlande morgon.
Hälsningar,
Insnöad.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire