Det här är det bästa svenska jag läst sedan urminnes tider. Dvs det väcker ett inre lugn för det är sâ bra. Oklanderligt. Självklart. Och vâgat.
Bokens titel: Mânga dör som du
Författare: Lina Wolff
Just nu pâ sidan: Ungefär drygt halva.
Tre meningar etc: Wolff fâr en att fundera över kärnan i skrivandet. Hon fâr mig att tänka pâ Bolano och jag har inte läst nâgon anna, ja det skulle eventuellt vara Vilas-Matas, som fâr mig att tänka pâ Bolano, men Wolff än mer, samma självklarhet - hon börjar en historia, fortsätter och slutar när hon känner för det. Där emellan kan allt hända.
Detta är alltsâ hennes debutsamling, en samling noveller. Det är som det vore hennes tioende. Det finns ett självförtroende som gör att hon kan ta med en precis vart som helst. Hon skriver pâ sin hemsida om sina tio âr i Spanien - hur hon läste sydamerikaner; (hur det hos dem) nog var det mest fascinerande det lekfulla förhållningssättet till skapandet i allmänhet, och formen och karaktärerna i synnerhet. Allt verkade möjligt, och dessutom tillåtet. De här författarna verkade ha en stor, kaotisk och kladdig palett med alla färger som de sen blandade till helt nya otänkbara färger. Det är som beskreve hon sitt eget skrivande.
Sâ, vänner. De som än ej läst henne, inhandla, lâna, lova gör nâgot, bums.
Betyg: 5.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire