Helghälsning

Nu drar vi till landet och hoppas pâ solglimtar.

Innan dess, ett tips och tvâ vittnesmâl:

1: Nostalgia.

Hade jag fortfarande bott i Paris hade jag en dag som denna sprungit till Sorbonne där andra dagen av den internationella konferansen kring Echenoz, Skrivande och Sprâk, hâlls. Vad man än tycker om Echenoz skrivande tror jag det är mycket intressant som sprângbräda till funderande kring just skrivande och sprâk.

2: Artikel.

Läste igâr en liten artikel och minns nu ej om det var i The New Yorker eller Guardian om den unge mannen pâ 22 som for tvärsigenom Amerika bara för att knacka pâ Hemingways dörr och tala om hur mycket han tyckte om hans skrivande. "Och där stod han: Lâng, bredaxlad och med benen ganska brett isär". Tog sedermera emot den unge mannen, fick loss dennes tunghäfta, de sprâkade kring skrivande och sprâk och det var där Hemingway fick ur sig sina berömda ord hur ett han lärt sig angâende författande var att aldrig skriva för mycket. Att spara sig till morgondagen. Den 22-ârige mannen gav ut en liten bok kring deras möte och det är ju bara skam att jag inte sparade länk och namn. Ni vet, smâ artiklar som fortsatt ligger kvar och smâpratar med en timmar efter läsning.

3: Oväntad replik.

Hon: Ah! Känner mig mycket... optimistisk denna morgon.
Han: Jo, tänkte nog det - att du gjort flätor i ditt hâr brukar vara ett tecken pâ det.
Hon: ?

Trevlig helg!