Släktskap och ödets nycker.

Ringer min morfar i sköna Värmeland, som fyllde âr igâr men dâ var onâbar - varför förstâr jag nu, han var ute och sjöng som sâ ofta, sâ âttioâtta som han är - och allt är bra med er?, kvittrar han. Allt bara bra, tack - och med dig med? Jajamen, jag har finfrämmat här idag, Lena Hagegârd, du vet Hâkan Hagegârds syster. Men vad säger du? säger jag, jag visste inte alls att ni kände varandra? och berättar sâ om nedan. Är hon hos dig nu alltsâ? Hälsa dâ henne att vi satt och sâg hennes bror igâr - och hur han gâtt varmt här under morgonen pâ allmän begäran. Nejmen, det skall du fâ tala om för henne själv - Lena?

Och sekunden därpâ talar jag med Papagenos syster jag alls inte känner. Och hon har kommit fram till att vi är släkt. Jag lämnar en CD till er här om ni tycker det kan vara roligt och du vet att din morfar har suttit här och berättat mycket information som var väldigt viktig för oss för att fâ ihop allt. Vad mysigt att ni är hos min morfar just idag, ovärderligt. Ja och vVd roligt att du berättade för dig att ni sâg Hâkan igârkväll, det skall jag tala om för honom.

Finner lillo under en filt i sitt rum, tittandes pâ DVD för andra gângen idag. Förklarar ovan för henne och att systern till Papageno skall tala om för honom att hon tittar pâ honom. Förtjust skratt.

Troll. Flöjten.

Livet.