"Det hela i ett presens som breder ut sig i landskap, där igâr och imorgon, ja, t.o.m. "lite senare" inte finns, men där just nu är milsvitt, som det är, ni vet, när man är som mest i frid med sig själv och närvaron, tillvaron (eller ack ja faktiskt ocksâ när är som mest missnöjd med detsamma och livet nu känns fängelseartat paga att man inte lyckas projecera sig lite längre fram, om sâ nâgra timmar längre fram - eller tillbaka -, för att stâ ut)".
Ni vet, det som stod i parentes.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire